Search results

Rika skördar i all ära. Men ska man utrota hunger i Afrika är det effektivare att satsa på handel och infrastruktur än grödor och jordförbättringar. Detta är, litet tillspetsat, resultaten från en tolvårig studie som korskopplat satellitdata med intervjuer i 56 byar i sex afrikanska länder. Studien visar att produktion och avkastning av majs ökade om infrastrukturen – vägar, telefoner – fungerade

https://www.sam.lu.se/artikel/nya-resultat-sticker-hal-pa-ideal-om-sjalvhushall-i-afrika - 2026-01-17

I samband med att Genusvetenskap firar 40 år vid Lunds universitet arrangerar institutionen en heldag med paneldiskussioner och föreläsningar som är öppna för alla intresserade. Dagen inleds med en tillbakablick där fyra forskare reflekterar hur ämnet har förändrats sedan det etablerades i slutet av 1970-talet.– Från början handlade ämnet om att komplettera existerande forskning genom att inkluder

https://www.sam.lu.se/artikel/genusvetenskapens-dag-16-november - 2026-01-17

För att kunna bekämpa gränsöverskridande brottslighet krävs förtroende och personliga kontakter mellan gränspoliser från olika länder. Gemenskap är avgörande för ett lyckat samarbete, konstaterar Sophia Yakhlef från Lunds universitet i en ny avhandling. Hon har studerat gränspolisens samarbete i Östersjön som under 2014-2015 genomförde ett samverkansprojekt – Turnstone – med underrättelsepoliser,

https://www.sam.lu.se/artikel/gransoverskridande-polisarbete-bygger-pa-fortroende - 2026-01-17

28 ofta citerade psykologiska experiment inom kognition, socialpsykologi och beteendeekonomi har upprepats. Resultatet blev som forskarna förutspått; hälften av experimenten klarade inte ”testet”, det vill säga fick inte längre signifikanta resultat när de gjordes igen. Bakgrunden är en mångårig diskussion om varför vissa experiment inte går att upprepa med samma resultat, det vill säga replikera.

https://www.sam.lu.se/artikel/stor-internationell-studie-psykologiska-experiment-har-testats-igen - 2026-01-17

Ett nytt forskningsprojekt vid Samhällsvetenskapliga fakulteten ska under fyra år undersöka de problem som orsakas av ökad turism till städer och skapa strategier för att motverka problemen. Projektet kommer att pågå under fyra års tid och finansieras av Formas med 19,2 miljoner kronor. Antalet turister i städer förväntas öka i framtiden och med turisterna ökar även de problem som påverkar städers

https://www.sam.lu.se/artikel/19-miljoner-till-forskningsprojekt-om-hallbar-urban-turism - 2026-01-17

Han inledde sin karriär med att stämma BT Kemi 1976. På fredag disputerar miljörättsadvokaten Staffan Michelson i rättssociologi. I sin avhandling har han tagit reda på hur miljöengagerade personer och företag kan ta hjälp av juridiken för att främja arbetet för en hållbar utveckling. – Många tror att makten att förändra miljön och klimatet mest finns hos politiker och myndigheter. Men det finns o

https://www.sam.lu.se/artikel/miljorattsadvokatens-tre-hallbarhetstips - 2026-01-17

Socialsekreterarnas arbetsuppgifter i Trelleborg har delvis övertagits av ”smarta datorer”, eller automatiserat beslutsfattande. Nu ska forskare i socialt arbete utvärdera den omstridda Trelleborgsmodellen och ta reda på vad som händer när ny teknik tar över vissa arbetsuppgifter. Blir socialsekreterarna färre eller får de istället andra arbetsuppgifter? Vad händer med yrkesidentiteten? Leder robo

https://www.sam.lu.se/artikel/omstridda-trelleborgsmodellen-utvarderas - 2026-01-17

Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet har utsett journalisten Tomas Ramberg (född 1958) till hedersdoktor. Tomas Ramberg har varit knuten till Dagens Eko sedan början av 1990-talet. Han ledde under en tioårsperiod radioprogrammet Ekots lördagsintervju. För närvarande är han verksam som inrikespolitisk kommentator vid Ekoredaktionen. Han deltar också i poddradioprogrammet Det polit

https://www.sam.lu.se/artikel/journalisten-tomas-ramberg-blir-hedersdoktor - 2026-01-17

Lisa Strömbom vid Statsvetenskapliga institutionen är en av fem forskare som i år har beviljats anslag inom den svenska spetssatsningen Swedish Foundations’ Starting grant.Projektet som finansieras har titeln ”Pushing the boundaries of peace research – reconceptualizing and measuring agonistic peace”. Det undersöker hur fredsprocesser kan göras mer inkluderande och vilken inverkan ökad inklusivite

https://www.sam.lu.se/artikel/prestigefullt-projektbidrag-till-forskare-i-statsvetenskap - 2026-01-17

Vi använder mycket vatten, energi och tvättmedel för att passa in i ett förväntat renlighetsideal snarare än för att klara hygienen. För att snabba på beteendeförändringar förespråkar en ny avhandling att energiförbrukningen på exempelvis tvätt- och diskmaskiner synliggörs. Många vill minska sin klimatbelastning men känner frustration över att de inte vet vad som är smartast att satsa på. Enligt e

https://www.sam.lu.se/artikel/andrade-renlighetsideal-i-klimatkrisens-spar - 2026-01-17

En ny regering är på plats efter en unik period i svensk politik. Pressen på politiker att ständigt trycka på med snabba och dräpande budskap kan ha försvårat förhandlingarna, konstaterar forskare. Månaderna efter valet har kännetecknats av hård politisk debatt – inte minst i sociala medier – och förhandlingarna mellan partierna har till stor del pågått inför öppen ridå. I varje steg av processen

https://www.sam.lu.se/artikel/politik-harda-ord-ingen-slump - 2026-01-17

I december blev Sveriges plastutredning färdig. Och på EU-nivå finns en ny plaststrategi med bla direktiv om ett förbud mot engångsartiklar som sugrör, bestick och tallrikar. Ett bra ramverk men plastdebatten måste nyanseras. Det menar statsvetaren Tobias Nielsen som ingår i ett forskningsprogram om hållbar plastanvändning. – Både Sveriges egen plastutredning och EU-strategin utgör ett bra ramverk

https://www.sam.lu.se/artikel/plastdebatten-maste-nyanseras - 2026-01-17

De senaste 50 åren har vattnet i sjöar och vattendrag blivit mycket brunare. Den så kallade brunifieringen påverkar såväl produktionen av dricksvatten som livet i sjöarna negativt. Dessutom går ekonomiska värden upp i rök när sjöarna inte längre lockar att bada i. Om ingenting görs kommer vattnet sannolikt att bli ännu brunare – men det finns hopp. Mot bakgrund av en ny studie pekar forskare från

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/atgarder-i-skogen-kan-forhindra-att-sjoar-blir-brunare - 2026-01-17

En internationell studie ledd av forskare vid Lunds universitet visar att en kollision i asteroidbältet för 470 miljoner år sedan radikalt förändrade livet på jorden. Solsystemet fylldes med enorma mängder damm varpå en unik istid, följd av en ökad biologisk mångfald, uppstod. Den nya upptäckten kan också bidra till förståelsen för hur vi kan tackla den pågående globala uppvärmningen på jorden om

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/gigantisk-asteroidkollision-skapade-okad-biologisk-mangfald-pa-jorden - 2026-01-17

I en ny studie presenterar forskare vid Lunds universitet en teknik för skridskoåkning som är mer energieffektiv än den traditionella skärtekniken. Genom att åka i bågar kan ishockeyspelare ta sig fram lika fort men göra av med mindre energi. Författarna menar att upptäckten på sikt kan leda till bättre prestationer på isen, genom att spelarna orkar mer. Studien, som nu publiceras i den vetenskapl

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-har-analyserat-alternativ-akteknik-som-kan-revolutionera-ishockeyn - 2026-01-17

En internationell forskargrupp har upptäckt en ny exoplanet 30 ljusår från jorden. Astronomer från Lunds universitet har spelat en viktig roll i arbetet genom att kartlägga den gåtfulla himlakroppens ursprung. Deras analyser visar att exoplaneten har bildats på ett extremt ovanligt sätt, något som fått forskarvärlden att ompröva vedertagna teorier för planetbildning. Upptäckten, som nu presenteras

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-har-kartlagt-nyupptackt-exoplanets-unika-ursprung - 2026-01-17

I en ny internationell studie identifierar forskare kritiska marina områden på jorden. Det är första gången som forskarvärlden tar ett globalt grepp på marina konfliktzoner där mänsklig verksamhet påverkar valar, havssköldpaddor, fiskar och fåglar som lever till havs. – Vi vill att studien ska bidra till en global policy för hur vi använder våra hav. Vi har tagit fram ett instrument för att hjälpa

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forsta-globala-kartlaggningen-av-marina-konfliktzoner - 2026-01-17

Kemiprofessor Kenneth Wärnmark och fysikprofessor Torsten Åkesson får anslag av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse för att driva tunga projekt inom solcellsutveckling och mörk materia. Kenneth Wärnmark, professor vid kemiska institutionen, får 35 miljoner kronor för att undersöka hur järnmolekyler kan användas i utvecklingen av solceller och solbränsle. Forskningen syftar till att ersätta dagens

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-far-mangmiljonanslag-fran-wallenberg-stiftelse - 2026-01-17

Har trutar och måsar en inbyggd autopilot som kontrollerar deras flygning och avgör höjd och landning? Ja, svarar forskare i en ny studie som involverat universitet i fyra europeiska länder. Nervceller i fåglarnas synorgan och hjärna identifierar och tolkar det optiska flödet. På så vis upplever de hur olika objekt under dem rör sig mot dem och kan avgöra avståndet till marken när de flyger på rel

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/autopilot-hjalper-faglar-att-landa - 2026-01-17

Månsken eller inte har stor betydelse för när flyttfåglar ger sig iväg söderut på hösten. Det visar en ny studie vid Lunds universitet. Tillsammans med kollegor vid biologiska institutionen i Lund har Gabriel Norevik studerat nattskärror (Caprimulgus europaeus) och hur måncykeln och skenet från månen påverkar när fåglarna lyfter för sin tre månader långa flytt till områden söder om Sahara. Med hjä

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/manen-avgor-nar-flyttfaglar-lyfter - 2026-01-17